.

Kvällen igår slutade allt annat än bra! Vid sju fick Max ett ordentligt skrikanfall som var utöver det vanliga, fruktansvärt! Jag har aldrig hört han skrika så intensivt. Han var hungrig på samma gång men kunde inte äta. Till slut fick vi sån panik att vi slängde oss i bilen för att åka till Östra. När vi väl satt i bilen blev han lugn och jag lyckades mata han med flaskan medan han satt i stolen, sen deckade han. Så då var frågan: Ska man vända eller åka in ändå??? Vi åkte in ändå. Fick ett bra mottagande av en sköterska först, Max vaknade och var glad igen! Suck himla unge=)! Allt verkade bra men vi skulle ändå vänta på doktorn. Sköterskan sa att vi bara hade 1 innan oss. Vi väntade å väntade...ingen doktor kom! Plus att jag fick panik av andra hostande barn i närheten. Fick hålla Max tätt intill så långt från dom som möjligt. Efter 2 timmar tröttnade jag och frågade när doktorn skulle komma. Då sa en töntig man till sköterska: - Ni är som nr 3. Jag- Jaha, när vi kom var vi nr 1. Han- Ja. men vi har fått in lite allergiska barn. Jag- Jaha, men då sticker vi nu!! Så vi åkte hem, var hemma kl 23 och Max sov gott och sov till halv 6 i morse....Jag antar att det inte var något farligt, han fick väl magknip eller nåt. Men eftersom skriket var så hemskt valde vi att åka in...som 1gångsföräldrar är man extra nojjig. Nu hoppas jag bara att jag ALDRIG mer får höra ett sånt skrik igen!! En sak är säker, INGET I HELA VÄRLDEN betyder så mycket som vårat barn, jag skulle DÖ för honom!!!!