Blod, svett & tårar
I lördags tränade jag för första gången på riktigt på gym. Jag gick på spinning/skivstång. Fyfan säger jag, det var jobbigt med spinningen. Jag var illröd i ansiktet, svetten sprutade och det kändes som hjärtat skulle hoppa ur kroppen. Men jag vet att det kommer gå över efter ett par gånger. Jag kände mig som en nybörjare som aldrig har tränat, speciellt när instruktören: - Har du varit på spinning förut? Eller: -Jag ska visa dig vilka vikter du ska ha sen. Ursäkta men jag har tränat i flera år, jag födde barn för 4 månadersen och har haft ett litet break!!! Åh vad jag längtar tills det där första kilot försvunnit så man blir mer motiverad.
På kvällen var vi på 60-årskalas, mammas man fyllde år. Max blir lätt ledsen i "kalasmiljöer" med mycket folk och hög volym. När de även ska komma fram till honom och det är främlingar blir han väldigt ledsen. Så det slutade med att jag fick gå ut och gå i regnet med vagnen tills han somnade för natten. Sen var det lugnt. Jag antar att det är en period dom kan vara så. Det är bara att vara med han så att han känner sig trygg. Man kunde nästan känna folket som inte har barn:- Åh stackars dom. Vad jobbigt! NEJ du det är inte jobbigt...Störde mig också senare när vissa människor sätter på stereon på högsta volym när Max sover i sovrummet brevid. Ok, jag vet att de inte ska behöva ha hänsyn. Men man stör ju sig ändå. Men vid 22tiden åkte vi hemåt iallafall...men det var en trevlig kväll.
Kommentarer
Trackback
