Dagen då livet fick en ny mening

Ja, man kan verkligen ALDRIG veta när det sätter igång. Jag hade verkligen inga förvärkar eller några som helst tecken förutom att magen blev stenhård av och till, men inget som gjorde ont.
Kl tolv på natten den 20 vaknar jag med värkar som kommer och går var 10e minut. Klarar dom bra tack vare avslappningsandningen. Kl 02.30 ringer jag in till Varberg och rådfrågar, jag får som svar att jag ska vila och ta en värktablett=/ 06.30 ca ringer jag tillbaka och rådfrågar igen och de ger mig som råd att duscha varmt en stund. 11.00 kommer värkarna oftare och då ringer jag min bm som säger att jag befinner mig i latensfasen. Jag ringer till Nicklas och ber han komma hem då jag ändå vill åka in för att kolla läget.
12.50 När vi kommer dit har värkarna stannat av lite men det visar sig att jag är öppen 3 cm.
14.57 Vill gå runt och röra mig lite med gåstolen för att få igång det. Helena heter min bm och är riktigt snäll.
15.15 Tar mig ett varmt bad i "SPA-rummet" som de har där. Får kall dricka serverat. Värmen känns skön genom värkarna.
15.54 Börjar med lustgasen som hjälper mig fint genom värkarna. Känns som man blir lite lullig, riktigt gött!
19.15 EDA läggs då jag tycker det är onödigt att ha ont i onödan. Läkaren blir osäker om den kan läggas då min tatuering täcker området men hon hittar ett ställe att lägga bedövningen på. Värkarna blir allt jobbigare.
20.00 Krystvärkarna sätter igång. Nu är det en HEL ANNAN känsla klan jag säga.
20.07 Huvudet står i bäckenbotten och fosterljuden blir lägre. Läkaren kommer och kollar läget. Ingen fara.
20.10 Vår prins föds i framstupa kronbjudning med navelsträngen 2 varv runt halsen men ingen fara. Han är en frisk liten pojke.













Kärlek

Kommentarer
Postat av: Ida

Jag sitter här med tårfyllda ögon! Fantastiska bilder och en fin berättelse! Jag är så himla glad för eran skull gumman :) Puss och kram!

2010-05-27 @ 13:37:41
Postat av: Marre

Så underbart att få läsa om hela förloppet. Fantastiskt =) Puss.

2010-05-27 @ 15:10:37
Postat av: Rebecca

Sååå fina bilder! Det gör att jag också ser possitivt på förlossningen trots lite rädsla. Kramar njut och ta hand om er alla!

2010-05-27 @ 17:28:56
Postat av: Emma

Tårfyllda ögon, så ringde du:)

2010-05-27 @ 19:50:47

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0